Trollis

Han var verkligen slut, inte så konstigt med alla nya intryck med både ny skola och nya klasskamrater.

Pappan kom förbi ändå, och Alexander satt ju i bilen och ville till mig. När han väl kom till mig ville han inte släppa mig. Han skulle absolut vara kvar hos mig. Jag sa att det inte går, jag jobbar hela  nästa dag, men det spelade ingen roll. Han kunde vara på dagis, eller syskonen kunde passa honom, han var bestämd på att han skulle stanna. Han, grät, slogs och sparkades, till slut klarade inte mitt mammahjärta mer utan jag sa att det är ok, jag löser det. Jag fixar inte att se Alexander så hysteriskt ledsen.

Jag vet att det är dumt att låta honom få som han  vill, men det gjorde så ont att se honom så ledsen.

Pappan blev ju så klart inte så glad, men accepterade och åkte hem till sig.

Vi gick in fixade lite, jag fick kontakta förskolan så att han kunde få komma dit, vi fixade mat, och sen var det dags för dusch och sängen.

Både jag och Alexander hade svårt att komma till ro, sov oroligt, och var inte direkt utvilade när väckarklockan ringde. Men jag gick upp lite före, tog en promenad med Zelma och sen väckte jag barnen.

Vi kom i väg till förskolan i tid, en av favoritfröknarna tog emot så det kändes bra, vi pratade lite snabbt innan jag sa hej då och lämnade.

Pappan skulle hämta på eftermiddagen då det var läkarbesök, och jag jobbade. Det är dessutom pappavecka. 

Jag slutade kl 22 och då åkte jag först och hämtade upp Johanna sen åkte vi till ica där de hade en hel del bra kampanjpriser. Åkte sen vidare och hämtade Celine som ska sova här inatt då Sofia jobbar imorgon.

I morgon ska jag till veterinären med Zelma, jag återkommer med mer om det i morgon.